kul
…nääe! Mors
dag 7
Det var en kulen natt, tror jag. det kanske var en het sommardag. Vem kommer ihåg väder och årstider? Antagligen fanns det öl, antagligen dracks ölen också. Det är så vi träffades.
Your best friend
Jodå, alla måste ha en bästa vän. Inte för att jag slänger ihop en punktlista med bäst och sämst. Inte för att jag ser någon som en bättre vän än den andra. Alla mina vänner är bäst. Varför? De känner ju mig såklart.
Jag har i alla fall valt att skriva om en riktigt god vän. Han går efter många namn, men jag väljer här att kalla honom för Wolfy.
Han är trevlig, han är kul att munnhuggas med och i många fall så har han rätt, förutom i två.
De två sakerna som förstör helhetsbilden av honom är att han håller på helt fel hockeylag. Ett mysterium som aldrig kommer lösas. Det andra stora felet på honom är att han på något sätt fått för sig att han är en bättre CoD MW2-spelare än vad jag är. Förutom det så är han och hans lila (‘den är plommonblå!!!’) volvo guld värda.
Tack, Matte, för att du är så fel att det blir rätt.
I går: Your day
I morgon: A moment
dag 6
Klockan slog tolv, eller var det kanske noll. Hur som helst så var den första timmen, av sju, på arbetet utfört. Seg, men ändå pigg som en lärka, började…
Your day
Jag jobbar nätter, så det är där min dag började, en timme innan Flames skulle möta Blackhawks. En match som inte gick så som den skulle. Jag hade hoppats på att Flammorna kunde ta storslam igen, liksom förra gången.
Efter arbetet så bar det iväg hemmåt, så som det ska vara med andra ord. Bussen, som kom i tid (även fast snöhysterin i Skåne lamslagit allt som har med trafik att göra), kändes välkomnande på något vis. Kan ha varit på grund av att jag fick en gratisresa, något elfel med kortterminalen eller vad det nu var. Musiken sprudlade ur mina hörlurar, en väl vald blandning av Black Label Society och Deathstars.
Väl hemma slängde jag igång ett par avsnitt Batman, den gamla hederliga teknade serien (såklart ihop med ett par frukostmackor). Det jag förundras över med den tecknade serien är nog att den är mycket mörkare än vad jag kommer ihåg. Nästan en lite Tim Burton feeling över det hela.
Jag sov, en lång stund.
Och jag vaknade, och jag lagade mat. Helvegetariskt för att vara helt ärlig. Det finns knappt något som smakar så gott som min chiliquornbitscurry med ris. Eller, jo det finns det. Men inte idag.
Så snart drar jag iväg mot arbetet igen. En vardag, inget speciellt med den.
I går: Your definition of love
I morgon: Your best friend
dag 5
En kram, en kyss. Det är där det börjar.
Your definition of love
Tolerans, att mötas halvvägs, att lyssna, att göra, att vilja ha.
Att älska, att hata, att le, att gråta, att känna.
Det är vad det är.
I går: What you ate today
I morgon: Your day
dag 4
What you ate today
Ett ord: ‘Kycklingrulle’
I går: Your parents
Imorgon Your definition of love
dag 3
Telefonen, en sån med snurrplatta, lät som en kyrkklocka när luren slogs på. Hen grät, två floder av tårar rann ner för personens kinder. Det var bara hen och jag hemma. Hen stod i datorrummet och darrade, jag satt i hörnsoffan och tittade inte på TV.
Hen börjar sakta medn säkert röra sig mot mig, jag blir stel. Väl framme sätter hen sig bredvid mig och om möjligt börjar hen gråta ännu mer. Jag får vara en axel att luta sig mot, bara barnet.
Your parents
Mina förlädrar har gått åt varsitt håll. Det här hände för nio, tio år sen. Men för mig har de varit skilda sen innan jag började i högstadiet. Det är sådant som händer.
Min mor är den jag ser upp till, även fast hon är huvudet kortare än jag. Hon är en stark kvinna, mycket starkare än man kan tro. Efter att hon träffade sin nya så har hon visat upp en helt annan sida än jag tidigare har fått se. En som vågar ta för sig, vågar göra nya saker, vågar skruva med bilen. Och när hon lyckas med det hon gick in för att göra så glöder det verkligen i hennes ögon. ”Jag kan själv!”
Det är henne jag tänker på var gång jag hamnar i ordentlig trubbel. Och hon hjälper mig så mycket hon kan varje gång. Hon finns där, alltid. Men jag är lite ledsen över att jag har haft svårt att hålla kontakten med henne, även när hon praktiskt taget var min granne.
Min far och jag är inte de såtaste vännerna. Jag vet faktiskt inte hur jag ska beskriva honom.
Uppväxt som bonngrabb så kan han mycket sådant som jag ser är en nödvändighet. Som ingenjör kan han mycket av sådant nördigt som är kul att kunna.
Han är min far, och med det så är han ett del av mitt liv.
i går: Your first love
i morgon: What you ate today
dag 2
Det var sommar, höst vinter eller vår för länge, länge sen. I en stad nära eller långt ifrån där du är just nu. I staden finns en gata, det finns många gator men just denna specifika gata är en del av historien. För vid den här gatan fanns ett gult hus, en villa med två våningar.
Det var definitivt höst eller vinter.
Det var här er hjälte växte upp. Det var här han fick sitt första egna rum. Det var här han fick ta över sin fars/mors stereo då hans far köpt en ny (med CD-växlare). Det var garanterat höst eller vinter då fadern alltid köpte något speciellt (som han också hade nytta av) till moderns födelsedag… eller som julklapp.
Your first love
Det var riktigt länge sen jag fastnade för något som alltid hållt mig sällskap varthän jag än varit. Följt mig genom eld och vatten. Tröstat mig, värmt mig, gjort mig besviken och till och med gjort mig riktigt arg. Det må låta som en klycha, som att det kommer från en patetisk ensam själ som inte vet vad riktig kärlek är, vad älska är… Vad musik är.
Det var länge sen jag fick ta över den gamla luxor anläggningen med fyra viking högtalare. Det var länge sen jag satt i mitt rum och bläddrade bland alla vinylskivor och kassettband för att se vad det fanns för intressant. ABBA, Elvis, Katri Helena med mycket mera.
Jag tyckte tidigt att det var riktigt kul och intressant med musik, det var innan jag visste vilken stor del musiken skulle bli i mitt liv. Det var när jag som liten studsade runt i mitt rum och lekte att det var jag som sjöng, och antagligen var en stor plåga för mina systrar. Spelade ingen roll om jag var Paul Simon eller Millie Small, jag försökte sjunga med.
Den här tiden höll inte i sig så länge. Jag började istället lyssna mycket på radio, mest Mix Megapol eller MatchFM eller vad det nu hette på den tiden. Det var den enda kanalen som ”konstant” spelade musik. Jag brydde mig inte så mycket om vad jag lyssnade på för att vara ärlig, bara det var musik. Det vill säga, ända tills far lånade hem Bruce Springsteen.
Jag minns inte riktigt hur det var, men jag tror att det var en av hans arbetskamrater som hade köpt alla The Boss skivor på CD. Far kom hem en dag och bad mig bränna skivorna så att vi också hade ett par kopior. Sagt och gjort… Och jag lyssnade, och jag förstod inte vad jag hade hållt på tidigare. Jag började lyssna mer och mer på rock, eller rättare sagt, musik med riktiga instrument. Det var med The Boss jag började forma min musikaliska själ.
Jag började förstå det mörka budskapet i Born in the USA, jag kände plågan i The river, jag älskade passionen i Thunder Road och det vackra i det fula i My hometown. Jag visste att det fanns mer, mycket mer som jag inte hört.
Jag började intressera mig över vad för musik min klasskamtrater lyssnade på. Det var en vild blandning av Radiopop, Ebba Grön, The Cure, Broder Daniel, Nirvana, Marilyn Manson och Black Sabbath. Där det sistnämnda var något så otroligt spännande och bra så jag började leta efter musik på nätet. Det här var under Napster och 56kbpstiden. Som ni kanske kan gissa så var inte mina föräldrar så värst glada på mig. Jag gillade inte Napster så värst mycket, så jag lånade hellre CD-skivor och kopierade upp egna, om jag inte gjorde kassetter av skivorna. Jag är så mycket old school.
Efter det var det bara att springa framåt. Jag delade med mig av det jag tyckte var bra, tog del av andras musiksmak. Hittade nya intressanta band att lyssna på, lyssnade på sådant jag inte lyssnat på innan. Råkat ramla in på musik som jag aldrig trodde jag skulle lyssna på men som jag tycker är något så underbart vackert.
Där har ni det. Min första som alltid kommer finnas vid mig, i alla dess former.
I går: Introduce yourself
I morgon: Your parents
dag 1
Jehovas vittnen knackar… ringer på dörrklockan. Yrvaken och irriterad, ganska så mycket röksugen och kaffeabstinensig (det är visst ett ord!), letar jag upp morgonrocken och stapplar till hallen.
‘God morgon såhär vid…’ en av vakttornets spridare tittar på armbandsuret ‘…klockan tre på eftermiddagen.’
‘Jag jobbar nätter,’ mumlar jag fram med en precis-vaknat-andedräkt
‘Oj! Jag hoppas att du ändå skulle vakna nu och börja komma i ordning inför natten,’ säger den andra.
‘Ingen fara. Vad gäller det?’
‘Jo, Vi kommer från Jehovas vittnen och sprider den goda bokens budskap.’ svarar den förste av de två. ‘Har du ågra tankar om det, läst den goda boken?’
‘Visst har jag, men det är inget för mig, Ni får ha en bra fortsatt eftermiddag. Och lycka till.’
Efter några snälla ”Adjön” lämnas jag ifred, i min etta i Lund. Det är tomt här, stökit men tomt. Det är den första December och jag käknner att stiltjen här ska dö ut. Jag vill ha en storm, något att vakna till, något att skriva. Därför kommer här första dagen i en månadsutmaning som jag så snällt saxar från syrran.
Introduce yourself
Jag är en av det manliga könet. Jag heter Timo och jag bor som ni kanske redan läst, vetat tidigare eller tagit reda på, i Lund. Jag flyttade hit i somras när jag äntligen efter ett års uppehåll fick ett jobb på en onämnd industri via ett bemanningsföretag.
Jag gillar musik. Man kanske skulle kunna beskriva det mer som en love/hate-relation. Med tanke på att det finns så mycket bra och så lite tid. Mina favoriter är ändå (och fortfarande) Opeth. Mycket på grund av att de har låtar för varje sinnestånd man kan hamna i.
Jag gillar även film, men inte i samma utsträckning. Då sitter jag hellre och tittar på någon trevlig anime. Vad som helst går bra så länge det är bra tecknat. Ett avsnitt Naruto, eller varför inte en fredagsfilm a’la Ghost in the Shell (klassiker).
Jag sitter gärna och spelar något. World of Warcraft, Call of Duty: Modern Warfare 2 och StarCraft 2 är de tre spelen som ligger på delad förstaplats. Men hela den balansen kommer slås ut när Diabl0 3 släpps.
Jag är ganska så tyst av mig, det kan bero på att jag har riktigt svårt att uttrycka mig i tal. På fester sitter jag helst i ett hörn, lyssnar på samtal som pågår runtikring mig samtidigt som jag njuter av min öl. Det är inte så att jag är en som endast sitter i ett hörn, för när jag väl börjar komma med input så vet man aldrig vart det kan leda. Ofta leder det mot ett leende.
Jag är inte så tråkig av mig. Jag gillar att göra saker, problemet är att jag har svårt att hitta på saker att göra. Så jag känner mig som en levande paradox. Så jag har bestämt mig för att spara ihop en jäkla massa pengar och fixa lite klätterutrustning. För var man än är här på jorden så finns det alltid någon klippa någonstans som kan bestigas. Och dör man på kuppen, ptja, då skulle man kanske ha litat på sin höjdrädsla.
Det här är jag.
Day 01 – Introduce yourself
Day 02 – Your first love
Day 03 – Your parents
Day 04 – What you ate today
Day 05 – Your definition of love
Day 06 – Your day
Day 07 – Your best friend
Day 08 – A moment
Day 09 – Your beliefs
Day 10 – What you wore today
Day 11 – Your siblings
Day 12 – What’s in your bag
Day 13 – This week
Day 14 – What you wore today
Day 15 – Your dreams
Day 16 – Your first kiss
Day 17 – Your favorite memory
Day 18 – Your favorite birthday
Day 19 – Something you regret
Day 20 – This month
Day 21 – Another moment
Day 22 – Something that upsets you
Day 23 – Something that makes you feel better
Day 24 – Something that makes you cry
Day 25 – A first
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment
jag är inte rasist, men…
Visst är den härlig, den svenska demokratin och den svenska friheten att tycka, tänka, skriva och säga det som man vill. Visst är det härligt att leva i ett demokratiskt samhälle där folk har en frihet som många andra länder saknar. Eller ska jag istället skriva: ”Visst var det härligt?”
För nu är Sverigedemokraterna i riksdagen och demokratin är som bortblåst, alla människors rätt att tycka och uttala sig utan att bli orättvist behandlade är någonstans i Sudan och gömmer sig med ord som integritet och medmänsklighet och solidaritet. Varför? Jo, för att Sverigedemokraterna knep över 4% av de röstandes röster. Och nu är det en härlig utsikt av förföljelse, förtryck och diktatur jag ser varje morgon jag vaknar. Vem kunde tro att ett litet parti kunde ställa till med så mycket oreda någon vecka efter att de blivit invalda. Och att det inte ens är Sverigedemokraterna eller sverigedemokrater som ställer till med oredan?
Eller har jag fel? Senast jag kollade tidningen så var det så att SD har störst förtroende här ner i Skåne. Och allra mest i Almgården, ni vet, grannen till Rosengård – där invandrare kastar sten på ambulans och brandmän, där invandrare hopats ihop och tvingas leva i dekadens. Tror ni att rasister och nazister vill bo i Almgården, så nära invandrarna?
Nej, jag tror att de flesta som bor i Almgården och har röstat på SD inte ska bli kallade rasister. De vet hur gammelpartiernas invandrar- och integrationspolitik går till, och hur det inte fungerar. Eller inte gör det i det här fallet.
Så jag är trött på att se ”Kan inte alla som röstade på sverigedemokraterna eller stödjer dem ta bort mig som vän. Det skulle vara skönt. Var ärliga nu. Vill inte vara de människorna nära.” som statusrad på fejjan. Det hela blir som på lekis: ”Jag vill inte bla bla bla” eller ska jag säga – Att göra en Ohly? ”Jag vägrar att bli sminkad samtidigt som han.”
Om vi nu ska göra det demokratiska samhället till en lekstuga eller ett lågstadie så kan vi lika gärna sätta upp kameror i varje gatuhörn, buss, tåg – Ja till och med i din bil och sovrum. Vi kan ha öppna val där dina motståndare arkebuseras så fort de höjer armen (på ett onazistikt vis) och stödjer SDs politik. Vi kan ha gästböcker i våra hem där alla besökare måste skriva in sig så att staten kan hålla koll på vem du umgås med. Alla brev du skickar och tar emot kommer vara öppnade innan du, eller den du skickade till, får dem. Alla kan kontrolleras så att SD inte kommer in i riksdagen igen.
Vi kan, om du vill, ha en specialstyrka som ser till att demokratin efterlevs.
Jag vet, vi gör det så att vi endast har har ett parti att rösta på! Det tycker jag låter som en bra idé, då blir ju ingen missnöjd när man röstar var fjärde år, alla vinner! Vore inte det idealiskt?
Det luktar diktatur – Det är dit många svenskar omedvetet vill ta oss.
Ska vi? Du får ta första steget, jag kommer motarbeta dig. För jag bryr mig ärligt talat inte om du röstade för eller emot SD. Jag bryr mig mer om att du är mot eller för en demokrati. Jag hoppas på det senare. Vill du vara min vän?
Jag tackar nef för intressant läsning och för att hon fick mina fingrar att röra sig.
