Skip to content

flyttat

19 mars, 2011

Flytten är fullbordad. Nu skriver jag >här<

kul

12 december, 2010

…nääe! Mors

dag 7

7 december, 2010

Det var en kulen natt, tror jag. det kanske var en het sommardag. Vem kommer ihåg väder och årstider? Antagligen fanns det öl, antagligen dracks ölen också. Det är så vi träffades.

Your best friend
Jodå, alla måste ha en bästa vän. Inte för att jag slänger ihop en punktlista med bäst och sämst. Inte för att jag ser någon som en bättre vän än den andra. Alla mina vänner är bäst. Varför? De känner ju mig såklart.

Jag har i alla fall valt att skriva om en riktigt god vän. Han går efter många namn, men jag väljer här att kalla honom för Wolfy.

Han är trevlig, han är kul att munnhuggas med och i många fall så har han rätt, förutom i två.
De två sakerna som förstör helhetsbilden av honom är att han håller på helt fel hockeylag. Ett mysterium som aldrig kommer lösas. Det andra stora felet på honom är att han på något sätt fått för sig att han är en bättre CoD MW2-spelare än vad jag är. Förutom det så är han och hans lila (‘den är plommonblå!!!’) volvo guld värda.

Tack, Matte, för att du är så fel att det blir rätt.

I går: Your day
I morgon: A moment

dag 6

6 december, 2010

Klockan slog tolv, eller var det kanske noll. Hur som helst så var den första timmen, av sju, på arbetet utfört. Seg, men ändå pigg som en lärka, började…

Your day
Jag jobbar nätter, så det är där min dag började, en timme innan Flames skulle möta Blackhawks. En match som inte gick så som den skulle. Jag hade hoppats på att Flammorna kunde ta storslam igen, liksom förra gången.

Efter arbetet så bar det iväg hemmåt, så som det ska vara med andra ord. Bussen, som kom i tid (även fast snöhysterin i Skåne lamslagit allt som har med trafik att göra), kändes välkomnande på något vis. Kan ha varit på grund av att jag fick en gratisresa, något elfel med kortterminalen eller vad det nu var. Musiken sprudlade ur mina hörlurar, en väl vald blandning av Black Label Society och Deathstars.

Väl hemma slängde jag igång ett par avsnitt Batman, den gamla hederliga teknade serien (såklart ihop med ett par frukostmackor). Det jag förundras över med den tecknade serien är nog att den är mycket mörkare än vad jag kommer ihåg. Nästan en lite Tim Burton feeling över det hela.

Jag sov, en lång stund.

Och jag vaknade, och jag lagade mat. Helvegetariskt för att vara helt ärlig. Det finns knappt något som smakar så gott som min chiliquornbitscurry med ris. Eller, jo det finns det. Men inte idag.

Så snart drar jag iväg mot arbetet igen. En vardag, inget speciellt med den.

I går: Your definition of love
I morgon: Your best friend

dag 5

5 december, 2010

En kram, en kyss. Det är där det börjar.

Your definition of love
Tolerans, att mötas halvvägs, att lyssna, att göra, att vilja ha.
Att älska, att hata, att le, att gråta, att känna.

Det är vad det är.

I går: What you ate today
I morgon: Your day

dag 4

5 december, 2010

What you ate today
Ett ord: ‘Kycklingrulle’

I går: Your parents
Imorgon Your definition of love

dag 3

3 december, 2010

Telefonen, en sån med snurrplatta, lät som en kyrkklocka när luren slogs på. Hen grät, två floder av tårar rann ner för personens kinder. Det var bara hen och jag hemma. Hen stod i datorrummet och darrade, jag satt i hörnsoffan och tittade inte på TV.
Hen börjar sakta medn säkert röra sig mot mig, jag blir stel. Väl framme sätter hen sig bredvid mig och om möjligt börjar hen gråta ännu mer. Jag får vara en axel att luta sig mot, bara barnet.

Your parents
Mina förlädrar har gått åt varsitt håll. Det här hände för nio, tio år sen. Men för mig har de varit skilda sen innan jag började i högstadiet. Det är sådant som händer.

Min mor är den jag ser upp till, även fast hon är huvudet kortare än jag. Hon är en stark kvinna, mycket starkare än man kan tro. Efter att hon träffade sin nya så har hon visat upp en helt annan sida än jag tidigare har fått se. En som vågar ta för sig, vågar göra nya saker, vågar skruva med bilen. Och när hon lyckas med det hon gick in för att göra så glöder det verkligen i hennes ögon. ”Jag kan själv!”
Det är henne jag tänker på var gång jag hamnar i ordentlig trubbel. Och hon hjälper mig så mycket hon kan varje gång. Hon finns där, alltid. Men jag är lite ledsen över att jag har haft svårt att hålla kontakten med henne, även när hon praktiskt taget var min granne.

Min far och jag är inte de såtaste vännerna. Jag vet faktiskt inte hur jag ska beskriva honom.
Uppväxt som bonngrabb så kan han mycket sådant som jag ser är en nödvändighet. Som ingenjör kan han mycket av sådant nördigt som är kul att kunna.
Han är min far, och med det så är han ett del av mitt liv.

i går: Your first love
i morgon: What you ate today