Skip to content

skitig industri med hårda grabbar (jag börjar oskyldigt idag)

8 juli, 2008

Nåja, så värst hårda är vi väl inte. Visst, vi har ett glassigt jobb, vi tjänar bra om vi räknar med hur mycket vi gör (pratar CNC här) och vi kan känna oss lite tuffa och oumbörliga (vilket vi inte är). Bieffekterna av att jobba med detta är.

  1. Istället för opraktiska tvättbrädor så kör vi med tvättmaskin med inbyggd torktumlare.
  2. Smutsen som finns på jobbet (slipdamm och olika typer av oljor) tar en halv vecka på sig att försvinna med hjälp av vatten, tvål och shampo.
  3. De flesta som jobbar här är män (50+år) och kvinnor som är manligare än Sylvester Stallone i hans bästa år.

Så, den som vill komma till den här festen bör för det första vara beredd på:

  1. Att det löper en stor risk att bli ett offer för väldigt tunga skämt på sin egen bekostnad.
  2. Inte vara homofob.
  3. Inte fråga ”Var e’ brudarna?” utan att vara beredd på att få alla möjliga konstiga saker uppkörda och nerkörda i diverse kroppsöppningar.

Jo, det är faktiskt så. Var fan finns brudarna egentligen? Att man som kille tar sig an ett sådant jobb som kräver minimalt slit och ytterst lite hjärnkapasitet förstår jag. Det är ungefär som med politiker, men där finns det, procentuellt sett, fler kvinnor som jobbar än på dagens industrier, med industrier så menar jag såklart ”icke-slitgöra-industrier”. Inte för att kvinnor inte skulle kunna jobba som gjutarbetare, oljeriggsmontörer eller med något annat tungt, men ingen med obrutna koppartrådar och oglappande nätverkskontakter i huvudet väljer ett ”tungt” jobb.
Det som skrämmer mig är att här på ”golvet” (de som kan bli/är medlemmar i IF Metall) så finns det en kvinna som jobbar, medan det i kontoret jobbar lika många män och kvinnor. Men! De flesta kvinnor är sekreterare, assistenter, festfixare eller svarar i telefonväxeln. Visst, försvarbart, men det är inte ett lättare jobb än det jag gör.
Det finns fler kvinnor som jobbar i riksdagen än det finns på dagens industrier (fortfarande procentuellt).

Men vad är det jag gör här på jobbet egentligen som är tyngre än vad de gör?
Jo, jag lyfter en metallbit en gång i halvtimmen medan poliker lyfter på ett pappersark två gånger i minuten. Jag trycker på en knapp en gång om halvtimmen, de trycker på en knapp när de röstar fram dåliga lagar. Jag luktar skit utanpå medan de är skit innuti.

Min chef har ett hetsigare jobb än jag. Jag garanterar, håller han på som han har gjort ända sen jag började här (ca tre år sen) så kommer han förr eller senare springa rakt in i Berlinmuren, han kommer gå in i väggen så det skriker om det. Vad kommer jag göra då? Jo, jag kommer fortfarande sitta här, på min stol, och vänta på att maskinen gör jobbet åt mig. Vem har då gjort det rätta valet?
Det känns som att jag varje dag läser om folk som gått in i väggen. Oftast är det folk med högt uppsatta jobb. Jag har aldrig hört om en industri-apa som gjort samma sak. Vilka är det som kostar samhället mer pengar tycker ni? Ja inte är det vi i alla fall, det är de som tjänar storkovan, de högt uppsatta, politikerna… Ju högre upp vi klättrar i stegen, desto mer gratis lever de. När vi blir sjuka, vad får vi då? Jo, en remiss till företagsläkaren, för: ”Inte kan väl DU vara sjuk?” ”Nej, jag är inte sjuk, jag håller på och avlider.” ”Varför?” ”Jo du vet, Jag får ingen arbetstidsförkortning, jag får inte använda min komptid som jag inte får arbeta in för att det är övertidsstopp på företaget.”
Det är fan i mig tragiskt. Ju högre upp på stegen man klättrar, desto friare är man, men är man respekterad? Det kan jag inte tro. Ju högre upp på stegen man kommer, desto mer hatad är man, så länge man inte heter Camilla Lindberg.

För ärligt talat: Hade en vänsterregering suttit där högern nu sitter så hade vi fortfarande levt i ett övervakningssamhälle, vem tror annorlunda? Partipiskorna hade vinit lika hårt då som de gjorde nu. Ja, De röstade nej. Men de röstade inte mot förslaget, de röstade nej mot alliansen. De röstade mot sina motståndare, de röstade för att få sitta högst uppe efter nästa val.
Jag har tappat förtroendet, försök övertyga mig varför jag ska rösta på något över huvud taget. Försök vinna tillbaka mitt förtroende. Försök bara!

Det är juli, och jag har inte fått höjd lön än. Varför? Jo, för att beslutet inte går att ta. Hur jävla svårt ska det vara? Det går bra för företaget nu, det är då man ska se till att hålla oss, som ser till att det rullar in mer pengar än det försvinner ut i tomma intet, nöjda. Varför har inte beslutet tagits? Jag kan ge er ett namn men jag smutskastar ingen, så därför säger jag bara att det är samma person som rev upp vårt kontrakt om tolvtimmarsskift och skrev ett nytt där vår arbetstidsförkortning försvann, klämdagarna måste arbetas in för att man ska få vara ledig och övertidsarbete måste godkännas av aporna högst upp innan det får utföras. Hur många tror ni vill arbeta över nu, när vi är tvingade?

”This corporation can be compared with a tree full of monkeys: If you look down you see a lot of smiling faces, if you look up you see a bunch of assholes”. Men nu är det slut med det, jag vänder ryggen till, jag har tappat förtroendet för allt och alla som har med mina beslut att göra. Till och med facket har blivit sämre med åren. What’s the fucking point?
Jag valde det här jobbet för att jag trivdes med det. Jag trivdes med det för att ansvaret ligger på mig att saker och ting ska bli gjorda. Men det större ansvaret ligger på min chef, att han ser till att jag kan göra det jag ska göra. Jag valde det här jobbet för att det skulle vara smidigt. Men det här är allt annat än smidigt. Det samma säger jag om FRA och dagens idiotiska ”förda-bakom-ljuset-politik” som förs.

Jag talar för det svenska folket. Det är inte det här _VI_ ville! Nej, jag sjunker inte så lågt som dagens politiker, EN undantagen, jag talar inte för alla. Jag talar endast för en, det är mig. Min röst är hörd, nu vet ni min ståndpunkt, nu vet ni min frustration, nu vet nu hur jag känner mig och nu vet ni att jag står vid er som är emot det som är fel. Är ni blå? Är ni röda? Är ni något mitt emellan? Jag skiter i vilket, så länge ni har mer vett i skallen än dagens regering, fortfarande en undantagen.

Sverige kunde ses som det där apträdet, men inte nu längre. Vem ler?

mata ne
/aku

Annonser
4 kommentarer leave one →
  1. 8 juli, 2008 10:45

    Väl rutet, medborgare! 🙂

  2. 8 juli, 2008 18:48

    ett trött ryt, med konstiga paralleller som jag nu, i ett tröttare stadie, inte förstår vad jag menade.
    Men jag står kvar här, i protest.

  3. 9 juli, 2008 13:57

    Det viktiga är att du står upp.

  4. 9 juli, 2008 14:09

    ..och räknas!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: