Skip to content

språknörderiet dras till sin spets

14 juli, 2008

Det var en intressant helg, har jag lov att säga, Göteborg alltså. Jag tänkte här ta och skriva ner en historia, om jag kommer ihåg den rätt, som min farmor berättade för mig och alla andra om lyssnade. Men innan det så får jag skriva lite om det svåra med att översätta hennes historier till svenska. Språket…

Jag anser mig vara rätt så bra på finska, jag kan göra mig förstådd och jag förstår det mesta som sägs till mig. Den är inte på något sätt flytande, men näst intill. Jag skulle kunna beskriva det som en oöppnad ölburk i vatten; den flyter, men knappt. min finska är från långa vägar bra, men jag kan förlita mig på mina kunskaper om jag skulle hamna i en by någonstans där jag inte vet var jag är och kunna hitta hem. Nu ligger det ju till så att farmor pratar finska. Hon pratar en sådan finska som jag är tvungen att tänka till extra mycket för att förstå, vissa ord faller bort för att senare kunna bearbetas så att meningen blir fullständig, till slut.

Språknörderiet finns inte hos mig. Jag anser att ens srpåk är godkänt om man lyckas förmedla något man vill säga så att det tolkas rätt hos mottagaren. Detta är det svåraste att göra om man ska försöka berätta något för många individer sittandes runt ett bord. Ta till exempel det bästa sättet att få tyst på folk som klagar om vegetarianer/veganer. Många tar till en sarkastisk ton: ”Du tycker ju bara synd om djuren!” Nej, vegetarianer är inte dummare än köttätare, vi är inte naiva nog att tro att köttproduktionen minskar bara för att en till har blivit vegetarian. Så mitt svar på de utfallen om djuren blir alltid: ”Nej, jag blev inte vegetarian för att jag tycker om djur, jag blev vegetarian för att jag hatar växterna.” Svår logik är oftast svår att förstå. Denna sats brukar ta tid för motttagarna att bearbeta och dra till lite på smilbanden.

men det var ju inte det jag skulle skriva om. Jag ska ju skriva om historien som hon berättade om sin barndom, en spökhistoria (sann enligt henne) för att vara ärlig.

När jag (Jag=farmor) var ung och min far arbetade en bit från hemmet, så fick jag och min syster en dag i uppdrag att gå med mat till honom. När vi sen kom dit utan strumpor och skor (en bagatell som ingen av oss vet varför det finns med i historien) och gav honom hans middag så gick vi hemåt igen. När vi kommit en bit så fick min syster för sig att titta bakåt, då hon såg att det var en man, en skugga av en man, som följde oss. Vi bestämde oss för att springa, för vem vet vad han ville oss två småflickor. Vi började springa och tittade bakom oss, då fick vi se att mannen började springa. Vi blev såklart rädda och skyndade oss mer.
När vi sedan tittade bakåt en sista gång så såg vi att mannen bara försvann. Han sjönk ner genom jorden, ner i vägen för att inte synas mer. Vi kom hem svettiga och rädda och vi berättade om vad vi hade sett. Vi fick rådet att vänta på att far skulle komma hem.
Far kom hem sent och jag och min syster berättade om vad vi hade varit med om. Far sade: ”Detta bådar inte gott.”

Veckan gick och det blev lördag. Lördag som såklart betydde att det skulle bjudas på fest med mycket alkohol. Många av byns alla suputer var med. Och det blev livat, så livat att det slutade med slagsmål mellan två män. En av dem drog fram sin kniv (stereotypiskt finskt) och den andra började springa för livet. Det slutade så illa att en av dem dog, precis där jag och min syster såg skuggan försvinna.

Det är en av många historier hon har att berätta om sitt liv, dock lite omarbetad av mig, för att göra den lite längre. Däremot så har jag inte ändrat något i innehållet. Det svåra är att förmedla historien på det sättet hon berättade den på. Det finska språket och hennes röst är svårslaget.
Hon berättade en spökhistoria till. Men den får ni kanske höra en annan gång.

mata ne
/aku

Annonser
2 kommentarer leave one →
  1. 14 juli, 2008 17:04

    Jag vill också ha en finsk farmor som berättar historier!

  2. 15 juli, 2008 0:12

    Jag tror det viktiga är att bara lyssna på vad de äldre har att säga. Speciellt far och morföräldrar. Det finns mycket de kan berätta som man kan ha nytta av eller bara är intressant.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: