Skip to content

före och efter (eller: stilen ändras ibland)

24 juli, 2008

Nu är det alltså dags. Alla bearbetar motgångar på olika sätt. Själv har jag gjort det på ett sätt jag inte gjort det på tidigare. Jag har ändrat lite, men bara lite, hur mitt hår ser ut. Från ett långhårigt drägg till ett ”snaggat” fanskap, om man jämför med hur långt det var tidigare. Det trevliga var att när jag för kom in till frisörskan, lärlingen, så undrade hon hur mycket hon skulle toppa mitt hår. För det är väl det folk förväntar sig att man ska göra när man är en långhårig hårdrockare. Inte kan man väl ha kort hår när man kör den stilen? Rob Halford som är så känd för sitt långa glänsande och vackra hår… umm, är inte han rakad föresten? Eller varför inte Bruce Dickinson, han har ju sin svajiga frisyr med sig överallt.
Nej, det var dags att bearbeta lite motgångar och göra något åt sitt utseende. Och varför inte slänga ut 150pix på en helt ny frisyr? Det är billigare än en skönhetsoperation.

Nåja, glad i hågen med fjärilar i magen och tankar om att det antagligen skulle bli rakhyvel så fort jag kom hem så gick jag till salongen för att bli av med det gamla och få till någo nytt, busigt och rockigt. jag ville ju inte se ut som en hiphopare. De tankar jag hade innan jag klippte mig var att fläta till håret till rasta. Men det kan jag inte göra själv, och jag litade inte på att någon i min närhet skulle klara av den uppgiften heller. Och det är så dyrt att rasta till sitt hår. Så det fick bli alternativet att klippa/skära till frisyren.

När jag vandrade in genom ytterdörren så fick jag frågan ställd med dyster min och tråkig röst: ”Hur mycket ska jag toppa?” Jag överraskde hene med att säga. ”Mycket, nästan allt!” Detta livade upp stämningen lite så jag drog fram bilden jag letat upp och visade den, med orden: ”Såhär ska håret bli, på ett ungefär. Om det nu går med mitt hår.” Direkt vart eleven glad och sprang ut för att kontrollera med experterna, vilka också hade fått för sig att jag endast skulle korta av en liten bit. Experternas uttlåtande: ”Det här kommer att bli roligt för dig. Det är ite ofta en elev får en komplicerad uppgift. Det här blir nästan som ett examensprov. Det kommer gå finfint!”
När eleven sedan tog fram saxen så ställde hon frågan: ”Är du säker?” Jag svarade: ”Ja” *klipp* ”Nu är det för sent att ångra sig” sade vi i en stämma.

Alla kunder och experterna sneglade på varandra och spanade över till min sits. Jag fick en obeskrivlig panik blandad med lycliga tankar. Efteråt så fick jag många hyllningar av kunderna. ”Att du vågade göra det!”, ”Det var kul att sitta och se på!” & ”Underbar show!” Min favoritkassörska på glasapoteket kände inte igen mig och bad om legitimation. Glad över att från det märka att det var jag så fick jag den första komplimangen… Det kanske inte låter så bra att få det av en systemetkassörska, det kanske får mig att framstå som en alkoholist, men det skiter jag i.
Lillasyster fick se min MSN-avatar och skrev: ”WTF!??!” & ”cooolt”.

Vad säger jag då? Jo, vänta en till två månader så blir det perfekt. Eleven fick strikta order att klippa det kortare än jag sade åt henne från början. Det är bättre att ha halvbra frisyr i en månad, perfekt i två och halvbra igen i en, än att missa en halvbra. på det sättet får man mer för pengarna.

Intresserade?

före:

efter:

Det bästa med kort hår är att man slipper detta.

mata ne
/aku

Annonser
2 kommentarer leave one →
  1. 24 juli, 2008 19:42

    Stiligt!

  2. 25 juli, 2008 14:31

    tack.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: