Skip to content

festmusik

4 september, 2008

När det är är dags för fest där ickehårdrockare håller för partyt och det lyckas slinka in en och annan hårdrockare så brukar det oftast bli lite klysha över vad det är för musik som ska lyssnas på. Det är då festfixarna plockar fram sin kreativitet och spelar en mängd klassiker.
En stilla fråga: Hur många fester har ni varit på där de flesta gormar till Alice Coopers poison, AC/DCs highway to hell och Scorpions rock you like a hurricane? Hur många har efterfrågat Iron Maidenrun to the hills, Metallicas nothing else matters eller Guns n’ Roses paradise city? Och! På hur många fester har man bävat efter att Ozzy Osbournes bark at the moon, Kiss I was made for loving you eller Bon Jovis livin’ on a prayer ska bytas till något annat?

Det är fler än man kan räkna till på två händer, en fot och antalet hårstrån i Chewbaccas ”frisyr”. Nej alltså, jag säger inte att låtarna är dåliga, jag gillar låtarna jag nämnt, förutom allt (läs:det mesta) med Metallica. Det jag säger är: De är överspelade. Speciellt för mig. För när jag är ute på en krogsväng brukar jag oftast bege mig till en rockbar där det spelas livemusik. Och vad är det för låtar coverbanden oftast spelar? Take a wild guess!
Det är problemet med blandade fester, vilket det oftast blir när man bor i en håla där det endast finns fem riktiga hårdrockare, fem riktiga punkare, fem riktiga gothare och fem riktiga metalheads. Skillnaden på hårdrockare och metalhead är hårfin. En hårdrockare är mer inne på den klassiska metallen medan en metalhead hellre lyssnar på musik med growl. Det tråkiga i en håla med alla dessa tjugo riktiga musiknjutarna är att de egentligen bara är fem. Jo, jag gick lite överstyr, det finns fler, men det är ett försök till att beskriva hur litet Motala egentligen är.

Jag måste säga att jag inte är mycket bättre själv. För är det fest hos mig, och det kommer sådana som inte riktigt klarar av den musiken vi lyssnar på så blir det oftast att jag, för att vara en bra värd minst en gång under kvällen, slänger på något som fungerar hos den publiken. Det kan bli lite tidig Kent, vad som helst av HIM (vilka jag _faktiskt_ anser vara alldeles för underskattade [HIM är ju fortfarande favoriterna i min skivhög (och där förstörde jag min image [det finns en logisk förklaring till detta])])* eller ett par låtar av Hanna Pakarinen. Jag är inte omöjlig på det sättet att jag inte låter folk lyssna på det de vill lyssna på.
Grejen är den att jag förstår om ickehårdrockare börjar spela låtarna, jag har ju själv ingen aning om vad som är överspelat inom popträsket. Och jag har ärligt talat inte mycket mer i min skivsamling som fungerar som komplement.

Det jag egentligen ville med hela denna vägg av text var att ni i bloggsfären skulle få lista upp de två låtar (en för hårdrockspubliken och en för poppubliken) som oftast spelas på era fester. Plus att ni ska bli kreativa och hitta en ny låt som fungerar till fester (kvittar till vilken publik).
Alltså, lista upp:

  1. Den hårdrockslåt som ni anser vara mest spelade på era fester.
  2. Den poplåt som ni anser vara den mest spelade på era fester.
  3. En låt som ni anser borde vara mer spelad på era fester.
  4. Utmana TRE personer (i och med att det är tre låtar).

Så som sig bör så ska väl jag börja.

Hårdrock: Sonata Arctica – Replica
Pop: Sarah Brightman – Captain Nemo (den låten spelades ett antal gånger per fest när den introducerades för publiken)
Nytt: Nomy – Cocaine

Jag vet att vi precis haft en musikutmaning, så vi får se om denna rullar på eller dör ut. De som är utmanade är inga andra än WB, Stefan och nef.

mata ne
/aku

*Det vart många parenteser att hålla koll på

Update: Nomys musik finns föresten gratis på nätet, möjligheter till donationer finns också. Sänk en slant. >Här< hittar ni om ni är intresserade.

Annonser
6 kommentarer leave one →
  1. 4 september, 2008 8:07

    ahhh….I´m game! När det kommer till Hårdrock bävar icke undertecknad för att visa var skåpet borde stå

    🙂

  2. 4 september, 2008 22:18

    GAH! Jag väntar ju med spänning 😉

  3. 5 september, 2008 21:22

    Hm? Nu har jag ju sällan ”fest” och inte ens på den tiden då jag hade det så stod musiken i centrum, men jag kan ju alltid försöka att få till nåt som iaf beskriver vad för ”muzak” som gäller när fler än jag och doktorn samlas i vårt hem. 😉

  4. 6 september, 2008 6:56

    ”Fest” är något sim skiljer sig från gång till gång. Men de återkommande elementen är(läs: brukar vara) trevligt sällskap, musik, tilltugg och något gott att dricka. Med betoningar på ”trevligt” och ”sällskap”, musiken kommer alltid i efter folket. Hur livat det blir spelar inte så stor roll.

  5. 6 september, 2008 18:20

    Ojhojohoj!

    Hmm… då ska vi se… :]´

  6. 6 september, 2008 18:46

    Sådär… men faan vet om det blev hårdrock… =]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: