Skip to content

the opium for youngsters

17 november, 2008

Om det inte är massmördare så är det farligt för hälsan. Dataspelsbranchen får än en gång ta smällen för något som de inte har något att göra med. För om det inte är GTA4 som är boven så är det World of Warcraft(WoW) och andra MMORPGer(Massively Multiplayer Online Role Playing Game) såsom, till exempel; Fly for fun (FLYFF).

I går (söndag) kollapsade visst en femtonårig pojke vid datorn efter lite för lång tid vid datorn där han och hans kompisar suttit och spelat WoW. Det var på ett LAN om jag förstått det rätt, för varför skulle annars sju personer träffas för att spela dator? Och nu höjs varningar som säger att 40k ungdomar kan vara i riskzonen för att bli spelberoende.

Det känns så tråkigt att än en gång dra upp ”dåliga föräldrar”-kortet, för det är så jag ser det. Det är enligt mig där som ansvaret ligger, att det är de som ska ta den auktoritära rollen och säga: ”Nu är det nog! Ta en liten paus.” För visst biter WoW tag i en när man spelar det. Själv har jag slutat två gånger, börjat tre och denna tredje gång ser ut att ta slut inom en snar framtid den också.

Jag är spelnörd, inte lika nördig som Blargh!, men till gränsen till honom. Och jag kommer ihåg när jag och en polare satt och lirade DOOM2 över internet. Jo, ni läste rätt. Vi satt och lirade DOOM2 över nätet med hjälp av 56k-modem och höga telefonräkningar. Eller, en timme när jag ringde upp hans lina och en timme när han ringde upp mig. Detta gjorde vi näst intill varje dag när vi inte hade LAN hos honom. Och när vi inte spelade ihop, ja då satt jag själv och lirade DOOM2. Det är min första erfarenhet av nätspelande. Efter det vart det bara värre och värre. Quake släpptes, RedAlert kom som en skänk från ovan och Diablo är det som var svårast att lära sig. Jag spenderade hela min barndom/ungdom med att sitta vid datorn med olika spel (något som fortfarande sitter i, jag skulle inte kalla mig beroende för det).
Jag satt vid datorn så mycket jag kunde, ända tills mina föräldrar sade att det var nog, att jag skulle göra läxorna eller komma och äta.
Så jag skyller det som hänt helt och hållet på dåliga föräldrar, dålig diciplin och idiotisk beteende, inte datorn.

Dagens tanke: Vad gör man om man ser ett utrotningshotat djur äta en utrotningshotad växt?

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: