Skip to content

…this world belongs to me…

9 december, 2008

Från Stockholm, kanske det mest fruktade bandet från landet, kommer tidiga årets mest efterlängtade album.

När jag bläddrade lite i månadens upplaga av Close-Up så fick jag mig en chock. Döds-stjärnorna har suttit i en studio igen och lekt fram ny, fräsch musik, i samma gamla Deathstarsanda.

Jag vet inte hur jag började lyssna på Deathstars, men jag tror att jag fick det som en referens när jag smådiskuterade lite Marilyn Manson, Eisbrecher och The Kovenant (inte de svenska syntharna Covenant [vilka iofs är otroligt bra de också]). För gillar man industriell metal så får man inte ha missat Deathstars. När jag började bekanta mig med bandet så hade de släppt två album, ‘Synthetic Generation'(2002) och ‘Termination Bliss'(2006). Båda av dessa album är riktigt bra producerade med låtlistor som inte innehåller en endaste dålig låt. Genomtänkta och ordentligt genomarbetade kan man även skriva.

Synthetic generation är min favorit av dessa två, jag har nästan alltid en liten förkärlek till debutalbum. De definerar en artist på ett speciellt sätt. För det är skivan de gjort innan de blivit kända, det är skivan de oftast gjort för musikens skull, i hopp om att bli kända. De flesta band har mer själ i musiken. Det finns såklart alltid undantag. (t.ex. Beatles bästa album, enligt mig, är Abbey Road)
Jag säger alltså inte att Termination bliss är ett dåligt album, för det är det inte. Det är det som är så kul med genomarbetad musik. Även fast andra albumet inte innehåller så många nya dimensioner i musiken så håller den sig så bra på grund av att den är mer musikalisk. Det är mer klassisk industriell metal, utan att förlora det som definerar Deathstars.

Varför Deathstars då, är det en ripoff från Star Wars? Det kan jag inte riktigt svara på. Även fast bandet säger nej så kan jag inte tänka mig att det riktigt är sant. Medlemmarna är tidigare från ett Deathmetal-band, Dissection, och ett doom/blackmetal-band, Opthalamia, och det medlemmarna sagt är att i och med att de kommer från olika Death-band så var det naturliga valet att välja Deathstars som namn på bandet. Det låter väldigt naturligt och logiskt.

Den nya skivan, Night Electric Night, kommer som en skänk från ovan. Jag har länge väntat på att få lyssna på något nytt av Deathstars och första singeln får mina armar att fyllas av gåshud och får rysningar att färdas över ryggen. Jag hoppas resten av skivan är lika bra. Inte för att jag väntar mig något annat av bandet.

Death Dies Hard

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: