Skip to content

den dagen, den sorgen

22 januari, 2009

Jag skulle kunna skriva om Deathstars nya platta, ty jag har haft den hemma ”illegalt” i ett par veckor nu (om inte mitt tidsperspktiv är helt åt skogen [vilket det ofta är]). Jag skulle kunna skriva om hur bra den är jämfört med många andra skivor och hur mindra bra den är jämfört med deras tidigare album. Jag skulle kunna skriva om att jag redan beställt hem skivan i vinylformat och hur ofattbart kul det skulle vara att få det där lilla SMSet som säger att det bara är att hämta upp den från den lokala skivbutiken. Men nej, det tänker jag icke göra. Jag tänkte istället skriva en liten historia, en historia om hur små ting ibland kan växa till sig och bli större. En historia om hur dessa stora ting ibland ligger lågt tills de en dag kliver fram och överraskar en. Ungefär som en kratta i gräset (läs: ”Aj, FAN!”).

Att fylla tjugofem är inte lätt. Det händer inte på ett bra tag, men planeringarna för hur det ska firas påbörjades idag (läs: ”Aj, FAN”). Det faller sig så illa att det ser ut som att det blir två separata dagar som jag ska firas, i och med att det är den tjugofemte årsdagen så måste jag ställa upp på att bli firad, en dag för ”familj”, en dag för resten. Det faller sig så illa att min lägenhet är för liten för att kunna bjuda in så många som antagligen känner för att se till att den där tjugofemte årsdagen inte faller bort i glömska (vilket jag ändå hoppas att den gör *wink wink*).
Det faller till och med så illa att årsdagen detta år är en måndag, vilket på många sätt och vis förstör hela idén med att jag ska firas. Jag jobbar nämligen varje natt mellan måndag och tisdag (ska jag vara brutalt ärlig så ska jag egentligen firas vid fyra på morgonen [men det behåller vi hemligt]). Så jag förstår inte varför jag nu egentligen ska firas. Det blir nämligen två dagar tidigt med ”familjen” och fem dagar sent med resterande. Det kommer ta död på själva idén… men ingen skulle ändå få ledigt den där måndagen och tisdagen (kanske onsdagen också).
”Tjiena chieffen! Ja’ behööver få lieditt månda o tisda! En av mina poolare fyller halvdöd o vi ska supann unne boorett.” (Jag räknar kallt med att inte vara vid liv om tjugofem år. På det sättet får jag en överraskning om jag är det. En liten bonus om man nu vill säga det så, för gott uppförande och med betyget IG i att mista livet.)

Jag skulle ju kunna slå på stort och hyra ett café eller en pub för kvällen. Grejen är bara den att jag inte gillar att fylla år, jag gillar min årsdag ungefär lika mycket som jag gillar julen, nyårsafton, alla hjärtans dag och påsken ihopräknat. Vilket borde tyda på att födelsedagen är den värsta dagen varje år. Inte för att jag blir ett år äldre (på pappret), utan för att jag aldrig får det jag vill ha på min födelsedag*. Det enda jag vill är att bli lämnad ensam, jag vill ha lugn och ro, jag vill sitta och ta ett par öl och en whiskey framför datorn med skön musik som får mig att sväva på moln (gräset hjälper till på den fronten… *spanar åt höger och vänster* ”hysssh”).
Det finns ändå en viktig sak att komma ihåg: Det är inte så att jag känner glädje av att bli firad, utan det är jag som offrar mig så att andra ska känna glädjen över att fira mig. Så att de kan få känna att de utfört en god gärning i alla fall. Är det cyniskt av mig?

Men, än så länge är det inte dags, turligt(vad är det för ord?) nog. Det plågsamma är att det fanimig är dags att börja tänka på hur jag ska lägga upp hela firandet, annars blir det aldrig gjort.

*Med födeledag menar jag plus minus en vecka. Det betyder att jag helst vill vara själv fr.o.m den 31/3 t.o.m den 12/4.

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: