Skip to content

…but you are just a dream…

13 mars, 2009

Ja… Nu har jag lite koll på vilka mina vänner är, eller vilka som lite halvspontant känner att jag är en så trevlig person att hålla telefonkontakt med i alla fall. Och rent ut sagt så är jag besviken, inte på andra utan på mig själv. Är jag inte trevligare än så? Är jag verkligen en sådan farligt tråkig/ond individ att jag inte är värd att ha någons nummer i kontaktboken.
*muttrar argt för sig själv och kastar rakblad i luften*

Paradoxalt nog så har jag alla nummer jag vill ha i min lista, förutom ett, men hon har sprunit iväg och gömt sig efter Metallica konserten (inte den som stalldes in) i Stockholm, eller var den nu hölls. Antagligen vart det för mycket för hennes vackra hjärta så att hon nu ligger och stirrar in i väggen i hennes sovrum. Jag tror nog att jag får hennes nummer inom en snar framtid.
”Varför letar du inte upp alla nummer på hitta.se?” frågar den kloke. ”Varför ber du andra göra arbetet åt dig?” 
”Srsly! Förstår du inte?” svarar då jag med ett antal kilo mindre i hjärnkapacitet. ”När ändå det tråkiga med nallen hände så kan jag lika gärna starta ett socialt experiment. Se hur intressant jag är för andra människor, de hur många jag träffat som orkar försöka hålla kontakten med mig och se hur många det är som vågar visa att de känner lilla mig. That’s why!”
Men, jag är som sagt besviken. Jag antar att det som kommer ur min käft är mindre intressant än mitt utseende och det som kommer ur mina fingertoppar.
Men, jag har inte svårt att lägga andra bakom mig, det har jag aldrig haft och jag antar att något liknande kan hända med nästan halva telefonboken.

Det jag inte förstår är detta: Jag har fått nummer som jag inte haft innan… (O_o)>
Har någon ett svar på det mysteriet?

Nåja, mitt sociala experiment kommer bli en ny hörnsten i mitt liv. Ut med dem gamla och in med dem nya, ja, jag pratar om relationer till andra människor.

Hur som helst. Jag råkade blinka in på Melina Ekhs blogg på mvt.se och hon har en intressant fråga (enligt mig). Vilken spelning skulle jag helst uppleva (levande eller död artist)?

Lätt! det skulle vara… umm, ja vi har ju… eeh… Ozzy från 70-80 talet kanske? Eller Pink Floyds the wall turne… umm, aeöööh… Jag vet inte. Thin Lizzy vore sjukt kul att se med Phil Lynott i spetsen, så har vi ju Johnny Cash i San Quentin. Umm, det finns för många spelningar att välja mellan. Synd att det inte finns tidsmaskiner, Men såklart finns det inte bara klassiker jag vill se. Jag skulle gärna se nästa Maidenturné, Opeth ligger högt på listan och så har jag resterande av min musiksamling i önskelistan.
Men, det jag gärna vill se, med vänner, mest av all (och är riktigt bitter över att jag missat när jag haft chansen) är ändå vad som helst med Neil Young. Jag hoppas det inte var sista chansen förra året.

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: