Skip to content

en cover är en cover

30 maj, 2009

Det är inte någon hemlighet att jag gillar covers. En cover har ett annat djup i sig än vad ett original har. För den första är aldrig klar till 100%, det är därför allt uppdateras i tid och otid. En cover är alltså alltid bättre än originalet. Så enkelt är det… ”Yeah right! Vem är det jag försöker blåsa egentligen?” jag börjar om från början istället.

Jag gillar covers för att:

1) Ett bra musikstycke behöver få hyllningar i form av bra musikstycken av sagda musikstycke.
2) ett dåligt musikstycke behöver bli ett bättre musikstycke.
3) För att det är så jävla kul att jämföra olika band/artister.

Stryk ettan och tvåan så har du vad jag tycker om covers i sin helhet. Jag tycker om att jämföra, se hur en poplåt förvandlas till ett hårdrocksmonster, eller tvärtom (med ännu mer dunka-dunka och pjiff-pjoff-ljud).

Stefan har i alla fall skickat mig en utmaning (som han fick av mymlan [som i sin tur fick den från Utrikesbloggen]) vilken går ut på att man ska hitta en galen cover. Och galen är vad jag är bäst på!

Först tänkte jag vara seriös och skriva något seriöst om hur galet många covers det finns på Bob Dylans ”All along the watchtower”. Vi har till exempel Jimi Hendrix, Neil Young, U2 och Pearl Jam. Men ingen har gjort den lika bra och lika tung som Bear McCreary när han arbetade mer musiken till Battlestar Galactica. Den ÄR bäst av dem jag hört, hands down. Alla element i McCrearys version, från basslagen till de ryggradskrypande stängarna via den plågade rösten rösten… Jag ryser så fort jag tänker på låten, mest för att texten äntligen får det okulta den behöver från musiken.

Men, inte fan ska jag vara så seriös när det gäller en galen cover, för galet är ju det jag arbetar bäst med. Och när det är galet så ska det inte vara spex så som de flesta Finska band kör med. Till exempel Eläkeläiset och Leningrad Cowboys. Nej, det ska vara galet för att det är seriöst på ett ickeseriöst plan. Galet för att det bara blir galet, ett platt fall av humor som man själv inte räknat med att inte klara av att leverera. Humor i den höga graden att den som levererar skämtet stelnar av skräck inför vad det är som pågår. Inte som Children of Bodom med andra ord.

Det jag väljer är:

Originalet:

Javisst är det gamla Backstreet boys som härjar i skogarna. Frågan är hur man kan göra en så galet usel låt galnare? Jag har svaret, och den levereras i form av, enligt mig, det bästa bandet från Finland. Året är 2000 och HIM har precis blivit stora och känner sig inte riktigt hemma på den stora scenen. Något som nästan fick bandet att bryta ihop.

cover:

Den som sade att man inte kan headbanga till pop hade tydligen fel. *flin*

Tyvärr så orkar jag verkligen inte hålla på och skicka vidare skit nu så denna tar slut här hos mig om du, läsaren, inte känner dig manad vill säga.

Andra som gjort detta är:
enligt min humla
åsiktskanonen

Update:

Fan ta Kimmi som fick mig börja leta efter tyngre versioner av min valda låt? Humorvärdet stiger för varje steg som tas och det blir fanimig bara rockigare och rockigare för varje hittad cover på låten. Så, som en liten tribut till Kimmis ”Tror den hade gjort sig bättre i betydligt tyngre version” kommer här två tyngre versioner.

Glamrock:

någon form av core:

Advertisements
4 kommentarer leave one →
  1. 30 maj, 2009 19:02

    Apropå All along the watchtower så vill jag slå ett slag för Dave Matthews Bands version av den.

    Eläkeläiset är för övrigt sjukt roligt att lyssna på framåt småtimmarna på efterfest eller så. 🙂

  2. 30 maj, 2009 21:17

    fick Max Martin (den gamle headbangaren) bestämma hade han nog valt den här versionen före BBS:s
    🙂

  3. 30 maj, 2009 23:26

    HIM är nog inte min kopp med te – Tror den hade gjort sig bättre i betydligt tyngre version, men galet var det allt!

  4. 31 maj, 2009 12:02

    Josh:
    DMBs version är lite för ”glad” för min smak, men inte är den dålig för det.

    Stefan:
    Skulle vara intressant att höra vad han skulle säga. Själv tror jag att han hellre vill ha en snygg och sexig brud som sjunger den iklädd i stringtrosor och tajt topp.

    Kimmi:
    Hmm… Growl till den här låten skulle nog fungera. *letar*

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: