Skip to content

spionerna för folket?

28 juli, 2010

Det här med WikiLeaks (och NY Times, The Guardians och Der Spiegels) underbart många dokument de fått tag på via en läcka någonstans i djungeln väcker en liten oro i min kropp. Jag har suttit hela dagen på jobbet för att klura ut vad det är jag egentligen känner för det hela. Till en början var jag riktigt positiv över det hela. Efter ett par timmar på jobbet – ett tiotal koppar fulkaffe senare –  fick jag en liknande oroskänsla som deeped har.

Vad är det vi egentligen får ta del av? Är det livet i ett krig? För jag tror att att de flesta, som inte är naiva nog att tro att ett romantiserat Hollywoodkrig är som det är i verkligheten, har en aning om hur ett krig ser ut. Krigsbrott kommer alltid att finnas, vilket är anledningen till att rapporter ska skrivas. För skulle det inte skrivas rapporter så skulle det inte förekomma några brott.
Dokumenten är, som tur är, inte så farligt hemliga som man kanske får sken av. För hur skulle det se ut om dokument med topphemliga operationer skule komma fram i ljuset? Flera liv skulle stå på spel – för vad?

Jag står på två läger i den här frågan. Men mest lutar jag mig mot att militärens hemliga dokument om ett pågående krig kanske bör lämnas inlåsta en lite längre stund. Fortfarande så vill jag att det kommer fram om stora krigsbrott begås, inte för att man kan kriga på samma vilkår, det är inte schack vi snackar om här, där det finns tydliga regler som man måste hålla sig innanför. I verkligheten kan man töja och tänja på gränser, man kan till och med hoppa över till andra sidan och flytta damen, löparen och tornet samtidigt.

Tänk om det var detaljerade topphemliga dokument om våra utlandssoldater. Vad de har för planer, när planen ska uträttas och hur det kommer gå till. Jag skulle inte på något villkår vilja att sådant skulle hamna i orätta händer. Visst kan det vara ett alternativ att hämta hem alla våra soldater från Afghanistan, och i en perfekt värld så skulle vi det. I en perfekt värld skulle vi inte behöva några fredsstyrkor, vi skulle inte behöva WikiLeaks, vi skulle inte behöva politik, och all information skulle vara fritt. Men nu lever vi i en splittrad tid, en trasig skål, en värld där inget är perfekt. Så jo, jag är emot en Svensk inblandning i Afghanistan, men jag ser ingen annan utväg.

Det jag är orolig över att det inte slutar vid dokument som handlar om vad USA:s trupper åt till frukost, utan att det bara eskalerar och planerade framtida militära operationer hamnar hos fienden. Jag hade haft en mindre oro om det hade varit dokument från till exempel Vietnam, och jag hade antagligen varit riktigt intresserad av att ta del av informationen.
Låt nu våra utlandssoldater arbeta i fred utan att behöva oroa sig för påtryckningar härifrån. Det kommer hjälpa både lokalbefolkningen och få hem våra vänner i sina sexiga uniformer.

Jag gillar WikiLeaks. Så ta mig inte på fel sätt med hela det här. Jag gillar att de får ut en massa politiska förhandlingar och rapporter. De bidrar till mycket av insynen som våra politiker vill hålla oss utanför. jag är bara orolig över om att det kan slå åt fel håll och kosta ett, eller flera, liv det inte behöver kosta.

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: