Skip to content

the superband

4 september, 2010

Det är för mig en svår uppgift att försöka få ihop det med tid till arbetslivet, privatlivet och blogglivet. Speciellt svårt blir det när man är sjuk och knappt orkar tänka på vad som ska göras innan det är kväll och man skulle ha gjort det man inte tänkte. Det som irriterar mer än det är att man dagen efter kommer att tänka på att något som gjordes inte skulle göras. Som till exempel världens bästa band.

Det hela går ut på att man plockar viktiga element som har med ett band att göra. Inte fler än fem, för ärligt talat: Ett band med fler än fem medlemmar ser bara töntigt ut.
Men ett band måste innehålla minst tre medlemmar, för vem fan vill lyssna på endast en batterist, gitarrist eller kazooist?

Därav bestämde jag mig för att skapa ett band, från andra i andra band. Något i form av ett band där endast de bästa får vara med i. Något som inte kan misslyckas – ett Superband. Jag bestämde mig tidigt att det inte ska bli vilken musik som helst, utan en härlig blandning av det ena och det andra. Trummor är ett måste, lika så gitarr och sång. Bas är ju självklart, för inte kan man ha ett band utan en bassist som är i vägen. Men sen då? Dragspel? Theremin? Kobjällra? Näe, jag bestämde mig för något annat.

Vi börjar med sång:
En riktigt bra pipa är viktigt i ett band. Utan en röst som får en att stanna upp en stund så blir man en i mängden. Därför är nog det här den viktigaste delen i ett band. Plus att utseendet är viktigt, men kommer ändå i andra hand. Därför bestämde jag att, om jag skulle plocka ihop några så skulle garanterat Hizumi från D’espairsray få plats framför mikrofonen.
Det om något bör ju bli tonårsflickornas dröm i ett superband… eller något.

Vad som definerar en bra gitarrist har ju lika många svar som det finns sandkorn i en sandstorm. Ska man ha själen som Neil Young har? Eller ska man vara tekniskt duktig som Zakk Wylde? Eller ska man kanske vara snabb som den där kinesen i Dragonforce? Nja, Jag vet inte riktigt. Så jag tänkte att jag väljer en jag verkligen gillar, en som många inet känner till. En som kan få bevisa att hon verkligen kan om hon vill. Den jag tänker på är Carrie Brownstien från Sleater-Kinney. Hon har attityden och rätt musikalisk touch. Och jag tror hon kan brassa på rejält när det behövs.

Att välja bassist är inget svårt. Men det blir ändå en liten överraskning. För det klassiska valet är att ta en kille med en elbas när det faktiskt går att få ut ett mycket vackrare ljud akustiskt. å någon av Cello grabbarna i Apocalyptica är vad jag väljer. Helst Perttu Kivilaakso (han med långa svarta håret), så har bandet lite stil också. Det bästa med ett sådant val är att hela bandet får mer rymd då man kan använda en cello till så mycket mer.

Och sen till det hemliga instrumentet. Inte för att det är ett så jättekonstigt instrument, men det finns ändå lite som gör det till ett lite lustigt tillval till ett band att ha. Mest för att det för de flesta anser att de bringar med sig ett oljud. Men vad kan man vänta sig av ett suberband? Ska man vara bäst så ska man höras. Päde Kistler från Eluveitie tar hand om säckpipan och flöjten. Dessutom behöver Eluveitie banta lite på medlemmar för att man ska se dem som ett seriöst band.

Den sista medlemmen tar hand om trummorna. Och som vanligt så står de alltid i bakgrunden där de hör hemma. Sist men definitivt inte minst. Tyvärr vill ju ingen komma o se ett band bara på grund av trummorna. Men jag har hittat en lösning på problemet. Det är att välja en batterist som alla VILL se. Hur enkelt som helst, jag sätter bara Animal längst bak så är mitt superband komplett. Han ska även vara den pressen får snacka med. Ingen annan får säga ett ord i bandet.

Jag tror att det där skulle bli en hit. Vad de än skulle hitta på för musik.

Annonser
2 kommentarer leave one →
  1. Rufus permalink
    4 september, 2010 12:11

    De kan fan inte vara lätt att vara du som får arbeta så hårt varje dag =P
    Dessutom ledsen att säga det, men superbandet finns redan, Dethklok =D

  2. 4 september, 2010 13:18

    Klart jag jobbar. Definitionen ”jobba” kanske inte ser ut som hos andra xD

    Dethklok är inte ett superband. De är alla übermänniskor så de ligger ett steg högre. Ingen slår dethklok.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: